Maria Maruska – (Skeppar Sjöstrands farväl)

Maria Maruska från Petrograd,
vem vilar i natt i din famn?
En tysk kapitän med cement och sand,
en skeppare från Köpenhamn?
En styrman från Stockholm med bommulls-last,
en norsk goulasch uti sill?
En Masthuggs-gast, en finsk brigadist?
Ja, vem får i natt lägga till?

I månader långa jag längtat
att åter få kyssa din leende mun.
I skansen den trånga jag längtat
att hälsan få sköta i ditt förbund.
Uppriggad i bästa landgångsställ,
och med allt utav hyran jag har.
För i kväll är jag tvungen att dränka min sorg,
uppå Reval American Bar.

När vakten den långa är slut,
och jag åter längtar att falla i sömn.
din bild sätter cirkulation i mitt bröst,
fastän löftet du gav var en lögn.
Nu svävar du in som en mörkhyad nymf,
fast ditt hjärta du bortlovat har.
Ja, nu svävar jag åter med dej i en vals,
uppå Reval American Bar.

Så långt alla klutar gå högt i topp,
i hjärtat inunder min rock.
Du är skön som en spaniens kvinnokropp,
på ett gyll'ne cigarrlåd'lock.
Farväl Maruska från Petrtograd,
till härnäst i din dörr jag ta'r,
och står där igen, på törn och i rad,
uppå Reval American Bar.

*