Sjösala vals - Evert taube

1.
Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng,
Solen står på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng
Hör min vackra visa kom sjung min refräng.
Tärnan har fått ungar och dyker i min vik,
ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik
och se så många blommor som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

2.
Rönnerdahl han virvlar sina lurviga ben
under vita skjortan som viftar kring vadorna.
Lycklig som en lärka uti majsolens sken,
sjunger han för ekorrn, som gungar på sin gren!
Kurre, kurre, kurre! nu dansar Rönnerdahl!
koKó! Och göken ropa uti hans gröna dal
och se så många blommor som redan slagit ut på ängen.
gullviva, mandelblomm, kattfot och blå viol.

3.
Rönnerdahl han binder utav blommor en krans,
binder den kring håret, det gråa och rufsiga,
valsar in i stugan och har lutan till hands,
väcker fru och barnen med drill och kadans.
Titta, ropa ungarna, Pappa är en brud
med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud!
Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

4.
Rönnerdahl är gammal, men han valsar ändå!
Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner.
Sällan får han rasta, han får slita för två.
Hur han klarar skivan kan ingen förstå -
ingen utom tärnan i viken (hon son dök)
och ekorren och finken och vårens första gök
och blommorna, de blommorna som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.